en timme

I torsdags hämtade pappa upp mig för att vi skulle på svamputflykt. Himlen var mörk, men med matsäck i ryggsäcken var vi vid gott svamp-plockarhumör. När vi kom ut mot svamp(?)-skogen stod en bil parkerad på landsvägen (den stod dumt parkerad så att det var svårt att passera). Pappa utbrister "ursäkta; men det måste vara en tjej som parkerat sådär!". Jag kontrar med att det MÅSTE vara en GUBBE! Bilen liknar en jan-banan bil, och vi lyckas iaf komma förbi den och komma till en parkeringsplats 100 meter bortom. Då ser vi hur någon dyker upp från skogen o går mot jan-banan bilen. Spänningen är hög, mest för att vi satsat pengar på könet på mongo-parkeraren. Självklart är det en GUBBE o jag vinner 100 kr på det vadet :) Som om det inte vore nog hoppar gubben in i bilen och kör mot oss. Han stannar till o frågar om vi ska plocka svamp o visar med svepande rörelser vart han varit. Han har en påse med Karl-Johan svamp bredvid sig i sätet. Det konstiga sen är att han tipsar om svampställen o sen får vi kassen med svamp han precis har plockat!

Med en kasse svamp redan i utgångsläget går vi ut över ett fält med en dunge trots att regnet börjat falla. Vi hittar lite kantareller o regnet ÖKAR. Sjukt mkt. Jag har bara ett paraply, men tillslut när blixtrarna drar in måste jag fälla det o tänker att jag inte vill vara åskledare. Turen blir inte lång, o blötare än blötast sätter vi oss i bilen o åker hem. Väl hemma blev det picknick matsäck vid köksbordet!

Fyra svamp-toast blev det senare! Mmmm.