en timme

Komiskt idag att jag vaknade tidigt igen och tänkte "men hallå, vart är ni?"
 Några minuter senare började cirkusen igen. Jag vet, FÖRLÅT. Men jag kan inte förstå att man inte tänker mer på att folk faktiskt bor här, det är ju inte bara en arbetsplats, där man kan sjunga och vissla i trappuggången och tjoa vare sig det är tidigt eller mitt på dagen?
 Det är som när man jobbat inom hemtjänsten years ago och att man då skulle skramlat som tusan med nycklarna och "ägt stället" bara för att man just jobbar . . visserligen en markant skillnad på yrke & uppgifter men ni förstår vart jag vill komma . . .

Nu tvättar jag iaf, so i´m in the game i trappuppgången såattsäja - härligt!

Ikväll blir det höst-dinner!

/ t